|

Födelsedagsfika

När min mormor fyller år ska det vara sju sorters kakor, bullar, vanlig tårta och smörgåstårta. Det blir ofta flera varianter av kakor än sju. Detta är något som hennes svärmor också gjorde. Varianter ska självklart göras för de som inte villa ha fisk på sin smörgåstårta och nötfria alternativ på kakorna. Det tillhör ett bra värdskap. Så var det dags igen för det årliga födelsedagsfikat och kakbordet dignade med olika kakor, bullar och smörgåstårta. En viss kommunikationsbrist medförde att det blev något överdrivna tre tårtor!

Ett något mindre kakfat än det som var serverat denna födelsedag med enbart 5 kakor och en bullsort.

Hur kommer det sig att det är på kafferep bjuds på så många kakor och att en bakbok har samma namn som fenomenet. Att ha så många kakor till ett kafferep verkar etableras i slutet på 1800-talet och efter andra världskriget blev det en kokbok som skulle generera mer försäljning av socker, smör och mjöl. Dessa livsmedel hade varit ransonerade under kriget. Sju kakor var det minsta antalet kakor som kunde bjudas, det vill säga att fler var inte otänkbart, något min mormor verkar ha tagit fasta på. Där, i slutet på kriget, utlyste ICA en recepttävling och när de fick in många tusen recept blev det också självklart att en bakbok blev resultatet. Första upplagan innehöll 500 recept och var på 100.000 exemplar vilket även i dagens mått mätt är oerhört många. Den har sedan uppdaterats med jämna mellanrum och är idag upp i ca 4 miljoner tryckta exemplar.

När kafferepen började i slutet på 1800-talet hade det precis blivit tillåtet för kvinnor att köpa kaffe och det var snarare en ritual att smaka alla kakor tillsammans med andra i sällskapet än det vi idag kallar fika. Alla kakor skulle också provas annars var det oartigt, något min mormor också håller fast vid. Det är alltså en över 100 år gammal tradition med detta dignande kakfat. Det är också en tradition jag inte följer av många anledningar. Jag tycker inte det är så roligt att baka den typen av kakor, det är inte riktigt den sociala tillställning jag vill samla vänner kring och det blir helt enkelt för mycket på alla sätt. För mycket jobb, för mycket sött och för mycket kakor över. Men jag kan faktiskt inte veta någon annan än min mormor som bjuder på ett kafferep med så många kakor och med den gamla sedens flagga vajande i vinden. När hon inte längre finns kommer någon i min närhet som fortsätter traditionen? Jag hoppas det men jag är rädd för att det inte är jag.

Similar Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *